Pages

måndag 4 april 2016

Inte gift med fröken Andersson men råttgift med Coca Cola (7)

Hmm, hmm och hmm, blev min första reaktion på sms:et från leg tandl Claes.
Sedan ytterligare ett hmm.
  Alltså inbokad för tandinspektion 18.30 i dag.
  Vad skulle då kunna tima? Jag skulle kunna tänka mig ett antal smärtsamma hämndscenarier som denne Claes tillsammans med en viss fröken skulle kunna hitta på.
  Ett par, tre rotfyllningar – utan bedövning. Utdragning av ett antal tänder ­– också det utan bedövning.
  Men då slår det mig likt ett titanknytnävsslag i mellangärdet:
  Bara inte… bara inte… bara inte… neeeej… bara inte det! Svetten tränger fram ur alla porer på min hud och hjärtfrekvensen närmar sig tvåhundra slag.
  Nej, snälla, inte den 33:e, inte den… allt utom det, men inte… hela min plan för världsberömmelse i kras!
  Hur ska jag kunna hindra dem från att rikta detta dråpslag mot hela min existens och underbara sus-och-dus-utstakade-framtid… fort, kom på något nu, Lars.
  Gapa så lite som möjligt? Nej, det kommer inte att gå, det kommer de att genomskåda.
Lägga tungan för? Inte det heller någon bra idé. Maskera tanden? Men hur?
  Men jag hade ju inte gjort dem uppmärksamma på att jag sitter inne med något så unikt, som denna 33:e tand. Men när de ser den och förstår …
  Kommer de att förstå?
  Den skymtar ju bara, helt oansenligt. Den är ju nästan ingen tand alls, bara en liten obetydlig …
  Kanske kan jag göra en vilseledande manöver och i lönndom försöka rikta uppmärksamheten mot något annat i min mun. Min tunga kanske.
  Jag kan inleda med att skrika och hojta om att de för allt i världen inte får skada min tunga eller gom, för då …
  Ja, vad då, för då? Vad ska jag dra till med?
  Eller ska jag gå på offensiven? Blanda ihop en mixtur på mitt gamla råttgift och Coca Cola och försöka lura i dem den innan de över huvud taget kommer åt min mun eller mina tänder?
  Det vore lagom åt dem, men det kommer att finnas spår av giftet i deras magar och blod…?
  Jag måste alltså skaffa några tama råttor eller möss och ta med mig … så att giftet finns naturligt i lokalerna.
  Om jag har tur kanske fröken Andersson är livrädd för råttor. Kanske Claes haft traumatiska råttupplevelser? Där finns en öppning …skapa lite panik, sedan mixtur. En lugnande sådan.
Alltså en djävulsk plan med mord i hjärta och död i sinne …
  Mot djurfabriken, jag menar, djuraffären!
  Men kommer verkligen denna plan att sättas i verket? to be continued


  Mæ råkes 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar