Facebook stoppar positiv ”film om Zelenskyj” men låter bedragare slippa undan

Delade en mysig film, som dök upp på Facebook, där Ukrainas president Zelenskyj spelar gitarr och sjunger en sång på engelska tillsammans med sin fru Olena. Jag tyckte inslaget underströk hur han är som människa; inkännande, varm, tålmodig och trofast. Jag delade givetvis inslaget.

 

Döm om min förvåning när jag efter någon timme fick se att Facebook tagit bort, ”censurerat”, inslaget, med följande motivering: 

”Om det här meddelandet:

Oberoende faktagranskare hävdar att den här informationen inte är grundad på fakta.”

 

Jag tittar på inslaget en gång till och jag tycker verkligen att den gitarrspelande och sjungande killen liknar Volodymyr Zelenskyj. Hur det är med den kvinnliga musikanten, alltså Olena, har jag svårt att avgöra eftersom jag varken träffat eller ens sett henne.

Men under videon nu finns den här tillrättavisande informationen: 

 

“A video shared on Facebook purportedly shows Ukrainian President Volodymyr Zelenskyy and his wife Olena Zelenska singing a cover of “Endless Love” by Lionel Richie.”

 

Under detta finns videon och under den står det:

 

“The video features Boyce Avenue member Alejandro Manzano and English musician Connie Talbot. The music video does not feature Zelenskyy or mention Ukraine at any point.”

 

Hur besviken blev jag inte. Mina drömmar gick i moln och min värld började gunga. Men sedan tänkte jag, att det kundeha varit Volodymyr och Olena, om de hade bestämt sig för att spela och sjunga och medverka i videon. De hade säkert kunnat göra den bättre än originalet. Ingenting verkar ju var omöjligt för den karln. Och hans fru är säkert likadan.  

 

Samtidigt funderar jag över Facebook censurpolicy. 
Hur många gånger har jag inte på Facebook sett erbjudanden om hur man snabbt kan tjäna storkovan om man satsar pengar i kryptovalutor. Inläggen har en kändis som frontfigur och lockbete, givetvis utan att den blivit tillfrågad, och på senare tid har det varit Elon Musk, Om man följer tråden till erbjudandet kan man tro att nyheten publicerats i både Aftonbladet och DN. 

DN varnar sina läsare för erbjudandet med motiveringen att personerna bakom inläggen bara är ute för att lura folk på pengar.

Jag har säkert femtio gånger anmält dessa inslag som vilseledande och bedrägliga till Facebook, men de dyker ändå upp. De som ligger bakom dem kan alltså lugnt fortsätta att lura folk.

 

Jag tycker trots allt att det är bra att Facebook börjat granska de inlägg som de förmedlar, men:

Är det viktigare för Facebook att stoppa en film som ”skönmålar” Ukrainas modigaste man än att förhindra skojare att lura skjortan av folk?

När tänker de börja med det senare?

 

Mæ råkes

 

Det ryska Z:t – något att sikta på

 Zorro – vilket kraftfullt namn. Och är det inte det inledande bokstaven som på något sätt understryker det? Zorro är otvetydigt god, en Fantomen, en Stålmannen, eller varför inte en MacGyver. 

Zorro styr upp bland oförrätter och orättvisor, men aldrig tar i mera än det som behövs, innan han med sin värja på något lämpligt ställe ristar in sitt Z som en varningssignal till sina motståndare. 

 

Kanske är det därför som just bokstaven Z blivit en symbol för det mänskligt goda, eller varför inte det gudomligt goda, som alla egentligen, om allt var som det borde vara, ska råda överallt. En perfekt harmoni mellan yin och yang. Z – och sedan kan alla tryggt gå vidare i förvissningen om att Zorro eller motsvarande till 100% kommer att dyka upp om balansen av någon anledning rubbas. 

 

Kanske är det därför att Z används i andra sammanhang.
I dansbandssvängen kryllar det av Z i namnen men enligt Wikipedia var det något av en tillfällighet att det blev så:

”Traditionen med z i namnet uppstod när Folke Isaksson (1920–2011), känd folkparksföreståndare i Kristianstad, skulle skylta för Lasse Stefans. Då skyltningsbokstaven s tog slut satte Folke helt enkelt upp ett z för det sista s’et och traditionen var startad” 

 

Men visst känns det helt rätt, om än lite billigt, att smyga in ett Z i ett namn. På något sätt förstärks det positiva i den företeelse som namnet representerar. Dessutom tror jag de flesta lägger märke till och minns ett namn bättre om det ”förvrängs” med ett Z

Gäller det namnet på ett dansband, känns orkestern genast mer etablerad, mera självklar svårare att ifrågasätta. Detsamma gäller även annan verksamhet, som Loppiz eller Frizör. Visst ger dessa Z-stavningar mera positiva vibbar, jämfört med den vanliga tråkiga: Loppis, och Frisör. Jag känner mig direkt mera intresserad av att besöka ett ställe som har ett ”onödigt” Z i namnet.

Men bokstaven Z på väg att befläckas av civilt blod och omänskligt lidande, sedan Putins armé med sina Z-märkta pansarfordon helt oprovocerat invaderat Ukraina. Z är inte längre Zorro, inte längre godhet, inte längre mänsklighet, utan det motsatta. Z står inte för dem som vill rättvisa utan för dem som vill förtrycka, för Putin. Enligt TV-4:a har Z också blivit en symbol som de extrema ryska nationalisterna (nazister?) använder när de vill visa att de stödjer Putins krig. 

 

En tanke som far genom min skalle är att det ryska förtrycks-Z:t till och med skulle kunna vara ett hånfullt tecken som talar om att personen den ryska armén egentligen vill åt är Ukrainas hjältemodiga president Zelenskyj.

Förhoppningsvis har det ryska Z:t redan blivit ett välkänt riktmärke för de ukrainska pansarvärnssoldaterna när det ska oskadliggöra ryska pansarfordon.

 

Mæ råkes

Putin har glömt det mänskligaste alternativet

 Tänk om Putin, i stället för att massakrera en demokrati, bjudit in världen till att få ta del av allt fint och alla fina människor som finns i Ryssland. Dragit till med en charmoffensiv. Vilken glädje skulle han inte ha kunnat skapa. Vilka utbyten skulle han inte kunnat medverka till. Världens människor som kommit närmare varandra.

Men hans rädsla för att upptäcka sin egen ynklighet gör det väl omöjligt. Den gör att han hellre försöker utplåna det och dem som påminner honom om den.

 

Mæ råkes

Ukrainarna är inte lika med nazister och ryssar är inte lika med Putin-anhängare

 Jag blir förtörnad… 

Såg ett inslag igår om en rysk kvinna i Stockholm som drivit en restaurang med inriktning på rysk traditionell mat. Hon hade jobbat upp en kundkrets tills före pandemin, men hade under den, som många andra restauranger, haft det kärvt. Nu hade hon åter kommit i gång, men nu, efter Rysslands invasion av Ukraina, hade hon börjat få hotfulla telefonsamtal från okända. 

  Vad är det här? Om inte rasism! Vi i Sverige måste väl kunna skilja på ryssar och Putins vansinniga politik. Inte kan hon som svensk näringsidkare ha något med det att göra?
Hata Putin och hans anhang, men låt ryssar som bor i Sverige vara ifred. 

Visserligen gör vi markeringar mot Ryssland och Belarus, genom att inte låta deras atleter delta i sportsliga sammanhang, men det gör vi ju för att jävlas med Putin och Lukasjenko, och inte för att vi ”hatar” deras atleter. Om de ska kunna delta i internationella sammanhang måste de ju representera de länder de kommer ifrån.

  Säg ifrån om du möter någon som tror att alla ryssar helt plötsligt blivit ”onda” och Putin-vänliga. Eller om du bara hör någon säga att ryssar i allmänhet är ”svin” eller något annat nedsättande. 

För det är samma sak som när Putin legitimerade sin invasion med att kalla ukrainarna för nazister.  

 

Mæ råkes

Krigets sanning får Jimmie, Orbán, och Marie Le Pen att göra en desperat piruett

 Jag är stolt över det ukrainska folkets mod. Jag är stolt över att vara europé. Jag är stolt över att jag alltid försvarat demokrati och mänskliga rättigheter. 

Och alla sluter upp.

Till och med alla ”Putin-vänner” gör en piruett och byter fot, till en fot som under lång tid inte varit i bruk; den demokratiska och medmänskliga foten. Det måste kännas ovant och lite skrämmande. Och besvärligt; att ta konsekvenserna av sina tidigare lovprisningar av den ”starke” ryske ledaren. De är tagna på bar gärning. Inför alla och inför sig själva. Förstår de det?

 

  ”Jaså, kunde den högervridna retorik som jag under årtionden använt leda till ett övergrepp på det ukrainska folket.” far det kanske genom deras huvuden, innan de med ”stolthet” sällar sig till de demokratiska krafterna som de tidigare försökt undergräva. För som populist gäller det att vara snabb i kappvändningarna, gäller det att alltid ha ett finger i luften för att känna åt vilket håll vindarna blåser.

 

  Vilka var det som lovprisade Putins och auktoritära ledarskap i andra länder. Trump givetvis, som nu roterar för att försöka komma ner vänd åt rätt håll. Men han undviker skickligt att kritisera sin vän i Kreml, som med glädje hjälp honom att undergräva den amerikanska demokratin. I stället fortsätter han själv med samma retorik men nu är det inte Putin som är speciellt stark utan Biden som är svag. Underförstått att ”Skulle jag haft makten skulle jag… fixat det här” Hur, är han nogsam med att inte nämna, för han har noll erfarenhet av det.

 

  Och högernationalister överallt i Europa hänger på i den demokratiska vinden. 
Orbán, som förordade att Ungern inte skulle lägga sig i Rysslands övergrepp på Ukraina, Marie Le Pen, som tog lån i ryska banker inför sin senaste kampanj och vår egen Jimmie, som för så sent som två veckor sedan inte kunde avgöra om Putin eller Biden var att föredra. På något sätt måste det kännas avigt för dem att sanningen kom i kapp. För sanningen är kriget, våldtäkten på Ukraina, mördandet av ukrainska medborgare, som är den yttersta konsekvensen av högerpopulismen. 
Nu räcker inte deras floskler om ”den starka självgoda staten” längre. För kriget kommer med den gamla beprövade sanningen, som berättar om samarbete, medmänsklighet och solidaritet – den enda hållbara framtiden för Europa och världen.

 

Mæ råkes