Krigets sanning får Jimmie, Orbán, och Marie Le Pen att göra en desperat piruett

 Jag är stolt över det ukrainska folkets mod. Jag är stolt över att vara europé. Jag är stolt över att jag alltid försvarat demokrati och mänskliga rättigheter. 

Och alla sluter upp.

Till och med alla ”Putin-vänner” gör en piruett och byter fot, till en fot som under lång tid inte varit i bruk; den demokratiska och medmänskliga foten. Det måste kännas ovant och lite skrämmande. Och besvärligt; att ta konsekvenserna av sina tidigare lovprisningar av den ”starke” ryske ledaren. De är tagna på bar gärning. Inför alla och inför sig själva. Förstår de det?

 

  ”Jaså, kunde den högervridna retorik som jag under årtionden använt leda till ett övergrepp på det ukrainska folket.” far det kanske genom deras huvuden, innan de med ”stolthet” sällar sig till de demokratiska krafterna som de tidigare försökt undergräva. För som populist gäller det att vara snabb i kappvändningarna, gäller det att alltid ha ett finger i luften för att känna åt vilket håll vindarna blåser.

 

  Vilka var det som lovprisade Putins och auktoritära ledarskap i andra länder. Trump givetvis, som nu roterar för att försöka komma ner vänd åt rätt håll. Men han undviker skickligt att kritisera sin vän i Kreml, som med glädje hjälp honom att undergräva den amerikanska demokratin. I stället fortsätter han själv med samma retorik men nu är det inte Putin som är speciellt stark utan Biden som är svag. Underförstått att ”Skulle jag haft makten skulle jag… fixat det här” Hur, är han nogsam med att inte nämna, för han har noll erfarenhet av det.

 

  Och högernationalister överallt i Europa hänger på i den demokratiska vinden. 
Orbán, som förordade att Ungern inte skulle lägga sig i Rysslands övergrepp på Ukraina, Marie Le Pen, som tog lån i ryska banker inför sin senaste kampanj och vår egen Jimmie, som för så sent som två veckor sedan inte kunde avgöra om Putin eller Biden var att föredra. På något sätt måste det kännas avigt för dem att sanningen kom i kapp. För sanningen är kriget, våldtäkten på Ukraina, mördandet av ukrainska medborgare, som är den yttersta konsekvensen av högerpopulismen. 
Nu räcker inte deras floskler om ”den starka självgoda staten” längre. För kriget kommer med den gamla beprövade sanningen, som berättar om samarbete, medmänsklighet och solidaritet – den enda hållbara framtiden för Europa och världen.

 

Mæ råkes