Vattne ti vällinga
De spæla ingen roll om sola skin
för fleste dagan kunn no vål bra fin
om int je hadd e kæring som geck an, trätte å stöjd
om måran då räme’na: ”Man ge de ut
å gjær nån nytta!” å de tar aldrig shlut
för vå je än gjær vål a ändå aldrig nöjd
De går mest ti skällinga…
går mest ti skällinga…
går mest ti skällinga…
ja, de går mest ti skällinga jämt
Man heri nybyggan mett får je væ ifre
dæ förstår, för de meste er e der je e
de e fjortan år sæn börje å än e je’int klar
je tar fram værsktyga å börj å fånder
åsså hör je på radioa, vå de vål för ver
å sæn gett je sätt me å komma på vår je va
De går mest ti ställinga… o s v
Er e regnut då tar je går at Bengt
Der vål je länger än je tänkt
för han vis me kokinga; Dæ veit vå kronglut dæ e!
han häll milla karlera, filtrer å lukt
de får’nt væ för blaskut å int för tjuckt
å sæn han e klar gett n gjæra’ne ein gång te
De går mest ti hällinga… o s v
Om kvälln, når ja kom heim, kok käringa mi
e sopp som de int e så myckju ti
perskala, sæhlte å i beste fall litte flott
man om je skull klaga vål je uttan mat
så je säg: Vå mustu! Hur ber du de at,
för å få te e sopp som smaka så himla gott?
De e mest vattne ti vällinga… o s v
De går mest ti skällinga
de går mest ti ställinga
den går mest til hällinga d
de mest vattne ti vällinga jämt
