Pages

måndag 18 augusti 2014

Islamiska Staten vs 2:3:2-livet

En måndag. Kunde varit tisdag. Eller fredag.
  Vad hade varit bäst?
  De flesta skulle nog säga fredag, för då … ja, för då vad? 
  Börjar livet på fredag kväll och slutar det på måndag morgon? Ett kort liv skulle jag vilja påstå, ett 2:5-liv. Kör man dessutom med 5:2 dieten torde de fem icke uppskattade dagarna bli ännu mindre uppskattade.
  Ett 2:3:2-liv: Två acceptabla dagar, tre veckodagar som man står ut med och två som man halvt svältande och nästan i misär måste kämpa sig igenom.
  Ja, jag vet vad du tänker: Emigration till Islamiska Staten(IS).
  Där är dagarna mera lika. De fylls inte av musik, glada upptåg, skratt, färgglada affischer, kickoffer och annat tjafs.
  Nä, där är det jämntjockt av rättrogenhet, korancitat, moskébesök, utrensningar, kidnappningar av flickor och kvinnor och andra uppstyrande verksamheter. Där har man något, och några, att rätta sig efter. Inga onödiga valsituationer, i vilka man med flackande blick och darrande knän måste ta ställning till vad man tycker eller inte tycker. Där är det färdigtyckt.
  Punto finale!
  Men här i det pluralistiska Sverige, där formligen överhopas vi av valsituationer.
  Vi ska välja om vi vill ha den bästa sjukvården eller den lite sämre, den bästa skolan eller den lite sämre, det bästa äldreboendet eller det lite sämre.
  Och så vidare.
  Som den ultimata bryderigrädden på alternativmoset, kommer det vart fjärde år ett riksdagsval, i vilket vi ska utse vilka som ska bestämma om de övergripande spelreglerna som ska råda de närmaste fyra åren.
  Det blir bara för mycket. Inte undra på att folk ser desperata ut, har en irrande blick och tvångsmässigt börjar knapra Läkerol. Eller tugga tuggummi. Eller bägge delarna.
  Men tillbaka till 2:3:2-livet Hur ska vi komma bort från den ”fällan” utan att behöva emigrera till IS.
  Vi kanske kan börja med att äta lagom varje dag, alltså skippa lågkaloridagarna.
  Risken då är att vi åter går upp i vikt och börjar med något självskadebeteende eller köper trettio förpackningar Nutrilett för att kompensera den viktminskande effekt som 5:2-dieten tydligen har.
  Kanske skulle vi skippa helgen istället. Jobba extra. Då kommer vi in i ett 2:5-liv, utan ledighet, men med bara två dagar att svära över.
  Helt plötsligt har vi fem dagar att se fram emot och bara två att förbanna.
  Kan vi dessutom skaffa oss ett riktigt bra extraknäck på helgerna blir de ju ännu mera att se fram emot.
  Fast risken finns då att den glädje vi känner under dessa förtar den glädje som vi känner på vanligmatsdagarna under veckan, och då är vi tillbaka i 2:3:2-livet
  Det här är inte lätt.
  Kanske borde man ändå se om inte Resia har några långweekendresor till Islamiska Staten, så att man under några dagar kan prova på en lightvariant av den?
  Med bara de viktigaste korancitaten, med bara ett litet moskébesök, som innebär att man slipper tvagningen och kan gå när man vill; med bara små utrensningar, som på sin höjd innebär att man avlivar de flugor som eventuellt är störande i det rum där man ska sova; med inga som helst kidnappningar av flickor just under den aktuella långweekenden.
  Gör ditt val. Nej, jag menar … fan!

  Mæ råkes


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar