Pages

torsdag 26 december 2013

I topp ligger ”storkræran mæ breihängshla” (herremännen med bredhängslena)

Vad är meningen? Vad ska man med den till? Är den till för att man ska bli avundsjuk, förtörnad eller jävligt arg? Och tänka: Jaså, den jäveln tjänar så mycket. Han som bara går och drar benen efter sig. Men det är klart, han är ju slängd i käften, och det brukar man komma långt med.
  Försynta som i det tysta, år ut och år in, utför sitt arbete på ett oklanderligt sätt, de hamnar aldrig på en sådan här lista. Men ”storkræran mæ breihängshla”, (herremännen med bredhängslen) de ligger alltid i topp. De som håller sig undan så fort något tråkigt och oglamouröst arbete ska utföras, men håller sig framme så fort det vankas någon finare invigningsmiddag. Även pressfotografernas blixtar brukar dra dem till sig.
  Men tjänade-mest-listan är kanske tänkt att vara ett riktmärke för den mindre bemedlade delen av befolkningen att ta sikte på. Man vill att de ska ta sig i kragen, rycka upp sig och tänka:
Nästa år, då jävlar ska jag vara bland topp tio!
  De ska inspireras till att vara avdankade riksdagspolitiker för att sedan kunna bli landshövding, vara son eller dotter i släkten Bernadotte, vara son till Stellan Skarsgård, tillhöra släkten Glennmark, vara födda på Lidingö eller i Öfre Östermalm, vara födda utan skrupler men med hög intelligens, vara vinnare av högsta travvinsten som de sedan investerar i ryska oljeaktier.
  De ska inspireras till att: ”vål husku å vrakut rik”(bli förträfflig och väldigt rik) . Varje år kunna skicka in blanketter på både rut- och rotavdrag till skattemyndigheten. Kanske till och med yrka avdrag för den frikostiga gåvan på tvåtusen riksdaler till Röda Korset.
  Tänk om man publicerade en lista på de i mindre bemedlade stället?!  På dem som har den uslaste ekonomi. Som varnande exempel för alla andra, där det fanns några att verkligen se ner på, att fasa för.
  Se, på den här stackar’n: Birgitta Svensson på Elsasgatan 2.
  Hon utbildade sig till arkeolog och har inte på tio år haft ett arkeologjobb, förutom en kort projektanställning i samband med en mindre utgrävning i Ödeshög. För övrigt har hon, bortsett från a-kassa, försörjt sig på tillfälliga vikariat inom hemtjänsten. I fjol blev hon utförsäkrad efter ett fas 3-jobb och för närvarande lever hon på ett magert socialbidrag.
  Varning: Utbilda er inte till arkeolog om ni inte har rika föräldrar som kan bekosta utbildningen och ge er en försörjning via sin firma så länge som ni inte hittar ett arkeologjobb, och sök inte socialbidrag.
  På andra plats har vi Karl Andersson på Larsgatan 1.
  Han satt efter gymnasiet hemma hos sina föräldrar och spelade TV-spel i fem år innan han äntligen fick ett jobb på en pizzeria. Jobbet ledde till kärlek, äktenskap, två barn och så småningom den obligatoriska skilsmässan. Eftersom pizzerian las ner förlorade han sin försörjning och han står idag till arbetsmarknadens förfogande, samtidigt som han med ytterst knappa medel försöker ge sina barn en någorlunda dräglig tillvaro. Han har det senaste året också drabbats av lungcancer.
  Varning: Ge aldrig era barn TV-spel, sök aldrig jobb på en pizzeria, skaffa inte barn, gift er inte, undvik lungcancer.
  Sedan kunde man också publicera listor över vilka som det senaste året gett procentuellt mest till utsatta och behövande, vilka som blivit utförsäkrade, vilka som betalat minst procent av sin inkomst i skatt, vilka som flest gånger besökt sina åldrade föräldrar på serviceboendet, vilka som drabbats av mest sjukdom, vilka som varit misstänkta för ekonomisk brottslighet, vilka som tjänat mest utan att göra ett handtag, vilka som flest gånger smitit från sitt jobb o s v.
  Det finns så många listor som vore betydligt intressantare att ta del av än den intetsägande och fantasilösa vem-tjänade-bäst-listan.


  Mæ råkes

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar