Dags att utveckla fotbollen med lite växelsång

Fotboll. 22 spelare på en gräsplan som springer efter en boll i hopp om att kunna göra mål på motståndarlaget. Gröna sidan uppåt.

  Och så går det på. Match efter match.

  Avspark, passningar, insparkar, hörnor, inkast, utvisningar, lobbar, cykelsparkar, nickar, fällningar, glidtacklingar. Varje kväll, i olika kanaler. Sändningar från Spanien, Tyskland, Holland, Italien, England och till och med lilla Sverige. Ganska tjatigt.

  Visst borde fotbollen gå att göra lite mera spännande. Göra den lite mera kulturell. Kanske genom att införa lite show och dans i alla de spelavbrott som uppstår.

  Tänk bara på Sundsvallaren, Kevin Walker, som nyligen vann Idol och som också är en bra fotbollsspelare. Skulle man inte kunna utnyttja bägge hans talanger lite oftare? Och tillsammans.

  Tänk om han inför en strafflägganing brast ut i en sång om hur han just då tänkte och våndades. Sången Hur ska jag sätta den? skulle eka över arenan. Vilken spänning kunde inte ett sådant koncept skapa.

  Och sedan, innan straffen lades, kunde målvakten kanske replikera med sången: Hur ska jag kunna bli lagets frälsare. Och fortsätta med sången Min kväll är förstörd efter det att bollen gått in.

  Eller varför inte en duett dem emellan, där det växelsjöng sina funderingar inför straffen ända fram till den slogs, för att sedan fortsätta duetten efter straffen med en text som avspeglade om bollen hade gått in eller inte. De bägge lagens samtliga spelare som sedan kraftfullt och samfällt stämde in i refrängerna.    

  Vilken dramatik och vilken upplevelse.

  Fotbollsmatcherna kunde bli långa sportmusikaler. Vid varje avblåsning skulle de inblandade stämma upp i passande sånger.

  Vid någon oschyssthet hördes spelarsånger som Fälld av en buse, Rött lyser mitt kort och domarsången Du får lämna planen nu.

  Inför hörnor kunde sånger som: Hur ska jag skruva den, Jag ska nicka den i mål och Bäst att boxa den framföras.

  Från avbytarbänken skulle låtar som Låt mig gå in, Fan att vara skadad, En tränares tvivel och Vem ska jag byta ut? höras.

  Vilken stämning som skulle piskas upp.

  Och vilka spekulationer skulle det inte bil om vilka sånger som skulle framföras vid olika tillfällen, om vem som skulle sjunga den eller den sången, vilken låt som skulle passa bäst om det eller det inträffade, vilken spelare som skulle sjunga rent, falskt eller i falsett.

Det skulle behövas en fördubbling av både för- och eftersnacktiden. Dessutom skulle en matchs totaltid förlängas rejält eftersom domaren behövde lägga till matchtid för varje sångnummer.

Vid spelarövergångar skulle inte bara spelarnas fotbollstalang diskuteras utan även deras musikaliska styrkor och svagheter. Kanske kunde sångframträdandena vägas in i matchresultatet. 

  Vi skulle få se rubriker som ”Zlatans falsksång fällde PSG” eller ”Ronaldo sjöng skjortan av de blågula”.

  Snacka om utveckling av fotbollen.

  Mæ råkes