Magkänsla och fingerspitzengefühl

– Gå på magkänslan, det brukar jag alltid göra.

Orden är en bekants, som intygar att den är det bästa redskap att använda sig av i en valsituation.

  Magkänslan? Ja, kanske det.

  För det får man ju ofta höra från någon som gått på magkänslan och att det är just därför som han eller hon gjort det ultimata valet.

  Det kan gälla vilken häst som ska vinna nästa lopp, hur man ska förhålla sig vid en jobbintervju eller vilken date man väljer. I triumf skriker han eller hon ut:

  – Vad var det jag sa?! Magkänslan! Den har aldrig fel!

  Aldrig har då jag hört någon euforiskt prisa till exempel stjärt- eller ryggkänslan.

Inte ens när någon lyckats köpa en bekväm fåtölj eller säng. Fast de känslorna då borde ligga närmast till hands.

  Och om man köper kläder, då borde väl den kroppsdel som är aktuell för att täckas med det tänkta plagget vara mest logisk; man köper handskar och går på handkänslan, byxor och går på benkänslan, skor och går på fotkänslan.

  På sätt och vis går man väl på sådana känslor också, men så fort man tycker att ett plagg passar smyger sig magkänslan in och tar över:

  behöver jag verkligen den här, har jag inte nog av sådana här redan, är den inte lite dyr, kanske kommer den snart på rea, kommer jag att använda den eller blir den hängande i garderoben, är den inte väl djärv? Och så vidare.

  Ständigt denna magkänsla. Som Ture Sventons Ville Vessla.

  Det är magkänslan som regerar, så den sedan kan gå omkring och spänna sig, bli stinn, och skryta med att:

  – Jag är den bästa känslan, jag, fot- hand- lår- underarms- vad- och bröstkänslan, de är bara blaha, blaha.

  Fast fingertoppskänslan, eller fingerspitzengefühl som tysken säger, den brukar också få vara med ibland, och den kan nästan vara lika bra som magkänslan.

  Men den ger inte, som magkänslan, någon hjälp i en valsituation, utan den är snarare till hjälp när ett val är gjort och man ska, så att säga, skrida till handling.

  När man ska ta ut reserverna i travloppet, när man sitter där vid jobbintervjun och ska lisma så där lagom för att få jobbet eller när man ska välja de magiska orden vid daten så att det blir en fortsättning.

  Först magkänsla, sedan fingertoppskänsla.

  Und das war alles.

  Mæ råkes