Skrapa på och drömma om nästa oförbrukade sommar

Hösten kämpar.

  Mot värmen. Mot högtrycken. Mot det gröna.

  Famlar desperat efter sina färger. Ropar på rönnarnas och lönnarnas röda crescendon. Skriker efter sälgbrunt och björkgult. Vrålar på nordanvinden:

­  – Oh, du Nordanvind, kom!

  Kom fukta min strupe med dina iskalla regn. Kom, kyl ner min värmeskadade själ med dina ishavsvindar. Kom, lägg ditt dimtäcke över min mark, de morgnar då du hämtar andan, innan du åter ska ryta och hytta med din frostnäve åt den kvardröjande och envisa sommaren.

  Men metrologerna är envisa.

  Varje kväll i rutan står de jublande framför sina kartor och pratar om rekordvärme och sydliga varmvindar ända från Afrika.

  Som om tittarna skulle kräva det. Som om hela Nordens köldtåliga befolkning förväntar sig det. Som om det vanliga, det väder vi är vana vid, inte vore nog.

  De förstår inte att en del av oss redan drömmer dimdrömmar, pratar snöspråk och sjunger frostsånger. Förstår inte att några av oss i smyg redan tagit fram och vallat skidorna, rengjort sparkmedarna från deras sommarrost och tränar snöskyffelrörelser på gymmet.

  Likt en besvärjelse om att vit snö åtminstone ska komma senast Allhelgona.

  Snö som ska ge oss de nedtonade körförbibilmotorljuden, köldknarret under däck och skosulor och lapphandskar som fördövar hela världen.

– Vi vill skotta! Vi vill ploga! Vi vill sopa!

Och stå där och drömma om vår nästa oförbrukade sommar, medan vi skrapar vår ruta…

som det heter i min visa med samma namn. Mycket nöje           

Medan vi skrapar vår ruta

Vit ligger marken allting är vitt

Bore, han spelar sin luta

snö ner i kragen, handen blir kall

medan vi skrapar vår ruta

Plötslig blev hösten, packa och drog

omöjlig var han att muta

längtan till värme och värmande sol

medan vi skrapar vår ruta

Än bara puder men drivor vi minns

snart kommer kylan att tjuta

Djävlar! om däcken som borde ha bytts

medan vi skrapar vår ruta

Nog kan det skrapas, men imma ändå

huka sig, chansa och tuta

planer på stolpe och varmt i kupén

medan vi skrapar vår ruta

Ja, du kan skrapa av faten i jakten på mat

så att kniven blir glödgad och blå

du kan skrapa din lott, för att sedan bli flat

du vet, vinnarnas antal är få

och du kan skrapa med foten i ilska och hat

men snön ligger kvar här ändå

Långt är till våren och långt till april

innan all skrapning kan sluta

drömmar om emigration söderut

medan vi skrapar vår ruta

  Mæ råkes