Projektet ”Bære så dæ veit” är över.
Och vad händer nu?
Ska jag titta på julskivan som jag funderat på i
snart tio-tolv år? Klassiska julsånger på jamska. Allt finns översatt, det är
bara att vänta in att Alice Tegner ska ha varit död i 70 år. Sedan är hennes låtar fria.
Man slipper
en massa krångel.
Visst kan man
hålla på med att söka tillstånd, det är inga problem.
Men det tar tid! Vissa
svarar inte? Vissa skiter i om en sketen poet från jämtland har skrivit en ny
text till en känd melodi och söker tillstånd för den. Ett sådant tillstånd ger
inte mycket pengar. Därför är det inte så intressant.
Om Madonna söker
tillstånd, då händer det på ett ögonblick, men om Lars Persa kommer med en
liten blygsam ansökan, då kan den vänta.
Men nästa år kan jag ta tag i julsångerna, jag känner mig sugen.
Men det är ingen brådska, ta det lugnt nu, Persa. Jag kan börja titta lite på dem nästa vecka. Fundera.
Det måste vara lite ”fräcka”
arrangemang. Det får inte bara bli samma smörarrangemang till nya jamtska
texter, det måste bli något mer. Annars får det vara.
Jag ska grunna lite. Sedan kan jag bolla lite med musikerna,
de är bra på nytänkande. Som alltid.
Lyssna bara på nya skivan. Gustav, Bosse,
Lasse … vilka input i musikbilden:
”Ska vi inte ta tramporgeln?” ”Dubbla sången på refrängen.” ”Jag vill
lägga en gitarr till.” ”Du, Bosse, får lägga reggaebasen på den här.” ”Jag vill
ha det där reggaeslutet på den låten”
Och så vidare. Det finns möjligheter. Det borde bli något intressant. Kanske till och med något
spännande.
Ja, jag vet, jag måste ut och presentera mina nya låtar också. Jo, det
finns väl lite tid till …
Mæ råkes
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar