Höst. Ja. Oundvikligt. Som alltid.
Efter sommar kommer höst. Bittert? Eller skönt? Svårt att göra något åt. Det är
bara att ta emot. Det som ges:
Frost. Mössa. Handskar. Bilrutor som
ska skrapas. Kalla cykelsadlar. Försvunna sadelskydd. Flyttade fåglar. Övergivna
frusna grillar. Gula, röda, grå singlande löv.
Varje morgon ser man deras kamp för
att erövra trottoarerna. Ingen kämpar emot. Kommunens renhållning struntar i
dem. Den väntar på våren … då.
Då jävlar, ska de bort!
Men inte nu. Snart täcks de av snö
och is, döljs.
Skatorna byggde inte bo i rönnen
utanför i år.
Nu har jag förstått. Den är på väg att dö. Skatorna förstod det
först. De är smartare än jag. Fågelsmarta!
Det krävs av dem att de är
fågelsmarta, för att överleva.
De har ingen öppenspis att kura
framför. Ingen golvvärme. Inga element som de kan skruva upp. Inga allinclusive-anlägggningar
i Sharm el Sheikh att åka till. Och då gäller det att de ger akt på vad som
händer runt omkring dem. Att de håller sina korpgluggar öppna.
Rönnen håller på att dö. Det
upptäckte de kanske redan förra hösten?
Alltså är de inte så dumma så att de
bygger ett bo för sin familj i den. Boet kommer att upptäckas av första sämsta
rovfågel som kommer att göra sig beredd till attack och sedan …?!
Nä, den här sommaren fick det bli en
friskare rönn, med ett tätare lövverk, som fick stå som värd för deras
familjebildning.
Var de bygger sitt bo nästa vår/sommar
vet ingen. Inte ens skatorna själva.
Vackert. Tänkvärt. Fågelsmart.
SvaraRadera