Kubanska minnen 4 – Välkommen till det trygga landet, här håller vi koll

Jag och min dotter Ida är på väg in i flygplatsbyggnaden på Havannas flygplats José Martís International. 

  Spännande. Kuba ligger framför oss. Ett omtalat land. Ett annorlunda land. Ett revolutionärt land. 

Castro – Och Che! 

  Alla har sett Che på bild. Eller kanske framförallt på en t-shirt. Vet hur han ser ut. När han mot fjärran outgrundligt blickande ser så där förbannat självsäker och cool ut. Mannen som efter revolutionen innehade två ministerposter samtidig. Innan han stack till Bolivia för att sprida revolutionen. Där det blev tvärstopp. Den bolivianska militären avrättade honom efter tillfångatagandet med nio skott utan rättegång på order av landets president. 

  Vi köar oss vidare och kommer fram till? Men vad är nu detta? Är vi på väg på eller av ett plan? Plötsligt befinner vi oss i en kö som leder fram till ett antal bagageskannrar. En kö likt den vi för tre timmar sedan stod i i den rigorösa säkerhetskontrollen i Atlanta. Men inredningen och skannrarna är betydligt mera modesta. AC-anläggningen, om det nu någonsin funnits en sådan, verkar ha gått i strejk.

  Men den huvudsakligt kvinnliga personalen slarvar inte därför med sitt uppdrag. Vid sina skärmar analyserar och diskuterar de innehållet i de väskor som passerar. Om något inte verkar vara som det ska hänvisas bagageägaren till ett bord där två tjänstemän öppnar väskan och nagelfar innehållet. 

  Är det så farligt att beträda Kubas mark, så att man måste kolla att ingen bär med sig farliga vapen eller annat som kan vara till skada för den kubanska befolkningen. Varken jag eller min dotter har hört talas om något sådant. Att någon flygresenär till Kuba skulle ha lyckats ha med sig till exempelvis sprängämnen och utfört något attentat på Kuba.

  Förresten skulle det vara en omöjlighet eftersom alla passagerare på väg in i alla trafikflygplan i världen noggrant kontrolleras. 

  Eller menar Kubas säkerhetstjänst – är det möjligt – att den amerikanska säkerhetstjänsten skulle kunna vara så fräck att den skulle låta någon spion med sprängämnen eller vapen gå förbi säkerhetskontrollen och komma in på ett USA-plan för att sedan kunna starta en subversiv verksamhet på Kuba?

  Är det kanske Grisbukten som fortfarande spökar? Invasionsförsöket 1961 som de landsflyktiga kubanerna med USA:s stöd försökte sig på. 

  Kuba vill inte ha någon kontrarevolution. No way! 

  Mæ råkes