Visst skulle vi tillsammans kunna fixa bättre somrar om bara vädret ville detsamma

”Allting är vitt, vitt, vitt…” som det heter i visan.

  Äntligen. Riktig vinter. I alla fall i Norrland. Som det ska vara på vintern. Minus åtta. Det borde hålla. Eller?

  I fjol blev det plus sex i januari. I flera dagar. Hur kul var det?!

  Kan kylan hålla emot i år och i början av nästa, till i mars åtminstone. Fast trettondagstön kommer väl som vanligt, någon dag med blidväder runt trettondagen, innan temperaturen åter kryper ner mot minus femton och mer, och stannar där några veckor.

  Som det var förr, då kylan och årstiderna gick att lita på.

  Men nu.

  Det börjar så smått krypa en obehaglig oro i mig, en skuld byggs upp.

  Är det också mitt fel att det blir, blev, så här?

  Skulle jag inte flugit till Irland i fjol våras. Jag kunde ha sett en film om landet, och irländskt öl finns det gott om här hemma. Buteljimporterat till och med.

  Den där bilfärden ner till Stockholm för att hälsa på mina barn förra julen, var den verkligen nödvändig? Jag kunde ha skypat istället. Inte lika bra, men…

  Och alla onödiga skjortor som hänger i garderoben, en del av dem köpt för att det råkade vara en otrolig rea. Inte för att jag egentligen behövde en skjorta till.

  Sedan Thailandsresan, en sådan sägs belasta miljön en hel del.

  Jag åkte till solen för att kompensera mig för den dåliga sommaren. Det är ju så sällan bra somrar i Sverige och då måste man väl ändå få unna sig några sköna dagar i riktigt skön värme.

  Om det nu ska bli varmare i Sverige kan väl vädret, eller någon/något annat, fixa så att den värmen fördelar sig lite bättre över årstiderna. Så att extravärmen kommer under sommaren och inte mitt i den så kallade smällkalla vintern. Då skulle ju ingen av oss behöva åka till varmare breddgrader för att kompensera oss för den usla svenska sommaren. Miljön skulle må mycket bättre.

  Och vi.

  Vi skulle bli jättenöjda om vi under en hel månad fick sitta ute i bara t-shirts till tolv på natten utan att frysa. Kunna ta oss en spansk sangria utan att vara där. Grilla på en saftig steak à la Carlifornia utan att behöva åka flera tusen mil för att göra det.

  Vi kunde stanna hemma året om helt enkelt. Och riktigt värna om miljön, så att den inte tog skada, som den nu gör av allt vårt flackande hit och dit.

  Åhhh, om vädret ändå alltid var som alla människor tillsammans tyckte det skulle vara.

  Mæ råkes