Nu
rullas det upp vittnesmål efter vittnesmål, från bransch efter bransch, om hur
män beter som grisar mot kvinnor, om hur de offentligt förnedrar dem, om hur de
offentligt ignorerar dem, om hur alla de övriga männen som är inblandade bara
håller käften och inte vågar säga ifrån.
Här följer några exempel från sajten #teknisktfel:
***
”Fick
ett mejl via personalmejlen från en man jag aldrig pratat med som arbetar på en
annan avdelning. Han skrev att han brukade fantisera om mig och beskrev
ingående vad han skulle vilja göra med mig. Visade mejlet för både min närmaste
chef och dennes chef. Det tystades ner och inget hände.”
***
”Jag höll en presentation för
cirka 50 män på en byggarbetsplats gällande en 3D-modell. När jag var klar sa
jag att de var välkomna fram om de vill leka med modellen. En man räckte upp
handen och frågade vad han skulle göra för att få ”leka” med mig. Alla
skrattade, även de närvarande cheferna, som även var mina chefer. Jag tappade
fattningen av att en 50-årig man sa så till mig, 26 år, framför alla.”
***
”På
min första arbetsplats, en av de största IT-jättarna, fanns en central server
där ärenden hanterades för många av Sveriges största företag. Den var också
avdelningens porrarkiv. Därifrån kunde tekniker skicka ut porrbilder på skärmen
till kvinnliga kollegor som satt i telefon med kunder.”
Frågan jag ställer mig när jag läst dessa
vittnesmål och andra från andra branscher är:
Vad berättar
dessa män för sina fruar och barn när de kommer hem?
Berättar de om de sexdrömmar och fantasier de
har om de kvinnliga anställda på sitt jobb? Om porrbilderna som snurrar runt på
datorskärmarna? Om den förnedring som de i grupp utsatt kvinnliga
kollegor för? Om hur de unisont skrattat åt de billiga sexistiska skämten som
de använt för att förminska kvinnorna?
Och vad säger fruarna om det? Blir de glada,
sårade eller är de helt likgiltiga?
Och sedan när de nattar sina döttrar, och just
läst en saga om den starka Pippi som slängt poliserna Kling och Klang upp på
taket på Villa Villekulla, berättar de då en anekdot om hur de tillsammans med
ett gäng ”karlakarlar” tryckt ner de starka Pipporna som just börjat på deras
mansdominerade arbetsplats? Om hur de skrattat åt dem och förklarat att kvinnor
aldrig kommer att förstå tekniska prylar? Att den kvinna som försöker spela
Pippi på deras jobb riskerar kompaniknull.
Eller vågar de inte avslöja sitt rätta jag
utan spelar bra pappa som uppmuntrar sina döttrar att vara starka, inte ta skit
från någon och alltid säga ifrån? Medan de på jobbet ändå fortsätter med de vanliga
kvinnoförnedringsriterna?
Mæ råkes
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar