Uppe bland molnen hänger regnet berett att fukta vår jord – om vi bara vill

Detta regn.

  Som om det trivs med att komma ner och inte riktigt kan stanna kvar däruppe i molnen.

  – Kom ner, jag törstar ihjäl, mina växter håller på att dö. Hjälp mig. Förresten, var har du varit hela sommaren? Över Amazonas djungler? Över de vackra norska fjällen? Över Irland? skriker marken för allt vad den är värd för att molnen ska ge efter för vattnets tyngd och bara släppa efter och låta dropparna kasta sig huvudstupa ner mot den trånande snustorra mullen.

  Människorna muttrar om att sommaren nu nog är slut. Drar upp båtarna en meter till. För säkerhets skull.

  Kollar om torktumlarna fortfarande fungerar smärtfritt. Den klarar nog en vinter till.

  Beställer hem nya linor till tvättställningen nere i källaren.

  Ersätter de gamla lappade gummistövlarna med nya. Vilka rejäla vi fick tag på i år. Sale, 30 %!

  Var glömde vi paraplyerna? Ligger de i bilarna? Längst inne i garaget, bakom vinterdäcken? Vem fan har lagt dem på ett så dumt ställe?

  Kollar vilka filmer som finns att tillgå om det nu skulle regna i vecka eller så. Feelgood, om allt annat än älvar, åar, bäckar, skyfall, diken, skurar, pölar, stuprännor, takdropp och otäta tegelpannor.

  Kollar på internet efter sistaminutenresor till översvämningssäkra platser.  Platser nära Saharas torra sand. Där något regn knappast orkar bry sig. Än mindre falla.

  Detta regn.

  Som behövs, men ingen vill ska falla.

  I alla fall inte där vi är – och just nu.

  I natt får det ösa ner, bara det har upphört till morgonen.        

  På alla andra platser än där vi befinner oss kan det få regna, lämpar det sig att regna, borde det regna, måste det regna.

  I Burkina Faso kan det gärna få komma lite mera, där regnar det ändå för lite. Tror jag.

  Om vi nu ska överleva på den här jorden.

  Annars kommer haven att torka ut.

  Detta regn.

  Smattrar så skönt ovanför oss. Ingen fara på taket, men bra plåt. Håller minst hundratusen år. Ingen opålitlig tjärpapp här inte. Och inga gamla intjärade spjälor eller metertjock ag.

  Vårt hus ligger högt uppe på en kulle, dit vattnet aldrig kan nå. Vi lovar.

  Aldrig! Det har aldrig hänt och kommer aldrig att hända.

  Sedan de nya stövlarna, så rejäla. Tretorn. Ja, vi vet att de numera tillverkas i Korea, eller Kina. Men Tretorn borgar för kvalité. Svensk sådan. Svensk regnkvalité.

  Och Båten? Om den skulle flyta iväg? Som Noaks ark?

  Den kommer bara sju meter, den rostfria kedjan tillåter inte längre. Den sitter dessutom fastlåst i en tre tons vikt.

  Detta regn.

  Mæ råkes