Pages

lördag 30 juli 2016

En jämtländsk hyllning till Irland och George Ivan Morrison

Igår spelade Van Morrison på stora scenen på Stortorget. Många bilder av honom på Fejan blev det.  Förståss.
  Jag såg honom på Stockholm music and arts-festivalen i fjol. Mycket kompetent skulle jag vilja säga. Han vet vad han gör. Och bandet. Som ett finjusterat urverk. Perfekt ljud.
  Som sjunde låt framförde bandet Vans dunderhit Brown eyed girl i en lite jazzigare version. Groovy!
  Men jag hade tyvärr inte möjlighet att höra klart hela låten, eftersom det just när Morrison kom till raden ”…and then when the rain came…” faktiskt började regna och efter trettiotre sekunder vräkte det ner. Vinden som plötsligt tilltagit blåste vädervattnet in över musikerna och tillspringande roadies fick snabbt täcka över utrustningen med plastskynken. Men Morrison och hans musiker vek inte ner sig utan öste:) på.
  Jag och mitt sällskap rusade som galningar och sökte skydd i en busskur alldeles utanför området. Där stod vi resten av giget. Hörde avslutningen på avstånd.
  Man ska ha regnkläder när man besöker en festival. Varför hade jag glömt detta elementära? Vilken dumskalle är man inte?! I alla fall jag.
  Som väl alla vet kommer Van Morrison från Irland, ett intressant land som jag besökte strax före midsommar i år.
  Där spelas det musik på pubarna. Varje kväll. Öl finns det gott om. Svart Guinness och andra ljusare sorter. Gemyt och folk som trivs. Lokals så väl som tillresta.
  Givetvis spelade många av banden jag och mitt sällskap hörde den klassiska traditionella låten Whiskey in the jar. Den låt som jag handlöst föll för en gång vid ett besök i Köpenhamn, när jag i bakgrunden från en radio i hotellreceptionen råkade höra en modern version av den.
  Vilken vacker melodi! Kärlek vid första ögonkastet! Den skulle vara kul att göra en svensk version av, tänkte jag.
  Och så blev det. Nästan. 2006 när jag gav ut cd:n Håkke de nu e fanns en jämtländsk version av just Whiskey in the jar med.
  Min tolkning är väldigt fri men i princip handlar den, liksom originalet, om hur en man bittert blir bedragen av sin älskade.
  För den intresserade finns den att lyssna på bland mina övriga alster på Spotyfi. Under artist Lars Persa. Här finns en länk: https://open.spotify.com/track/6Ib5FZ2Q0fskCiWijX9DXI

  Nedan finns texten.
  Mycke’ nöje, mæ råkes.

Nu tar mæ oss n kask
Jamsk text: Lars Persa

Je såt å kördd n afta å je komme bortat Moom
der kuntene e rådjur in på ein ta Moanfloom
de gjol n sväng hoppe in på vein starx framma bila
å je försto att de hella va för sent än huskut tila

De e sænt å int bære nå fjask
slåh ti n kaffetår, slåh ti n kaffetår
nu tar mæ oss n kask

De small ti kylarplåta, hårt, å rådjurslive slute
je stane för å konstater hur rådjure hadd kute
je tyckt de låg i väja så je lan’e bakki skuffen
je tyckt, de gjær fell ittnå, att de int kan tack för skjussen

De e sænt å int bære nå fjask… osv

När je komme heim feck a Gun, nyfjälla mi, sin e
å dæ må tro hu vårte feijen, bære sto å fline
hu sa att hu skull styck e, å att ja skull gå å sava
att hu skull bjö på rådjursteik dan ett, de kunn a lava

De e sænt å int bære nå fjask… osv

Om måran när je vakne var e tyst som oppå vinna
å nyfjälla mi, hu va bort, je leite, kunn int finn a
på gåla der låg rådjursskålln å biln han va försvönnen
å je försto att de va myckju fjälla mi hadd hönne

De e sænt å int bære nå fjask… osv

Då svängt e in n blåvitbil å je känne me bra lure
å snært nog såt je sinnu heri baksetan å tjure
je vårte dömd för rådjuran, dom sa att je hadd jaga
å läng sæn var e som je hadd vö mæ om tökker taga

De e sænt å int bære nå fjask… osv

Vå du kan ler ta tökke e att de finns ömse sångan
å att de’int e så sekurt man ske håll se heim all gången
att styckinga ta rådjurom, de ske man helst væ tvo om
å att du kör försektut när du når ner Moanfloom

De e sænt å int bære nå fjask… osv
Je såt åkörddars Persa)





1 kommentar:

  1. Riktigt jävla bra låt. Tack för texten. Älskar sånger på jamska. Keep up the good work!

    SvaraRadera