– Gå på magkänslan, det brukar jag
alltid göra.
Orden är en bekants, som intygar
att den är det bästa redskap att använda sig av i en valsituation.
Magkänslan? Ja, kanske det.
För det får man ju ofta höra från
någon som gått på magkänslan och att det är just därför som han eller hon gjort
det ultimata valet.
Det kan gälla vilken häst som ska
vinna nästa lopp, hur man ska förhålla sig vid en jobbintervju eller vilken date
man väljer. I triumf skriker han eller hon ut:
– Vad var det jag sa?! Magkänslan!
Den har aldrig fel!
Aldrig har då jag hört någon
euforiskt prisa till exempel stjärt- eller ryggkänslan.
Inte ens när någon lyckats köpa en
bekväm fåtölj eller säng. Fast de känslorna då borde ligga närmast till hands.
Och om man köper kläder, då borde
väl den kroppsdel som är aktuell för att täckas med det tänkta plagget vara
mest logisk; man köper handskar och går på handkänslan, byxor och går på benkänslan,
skor och går på fotkänslan.
På sätt och vis går man väl på
sådana känslor också, men så fort man tycker att ett plagg passar smyger sig
magkänslan in och tar över:
behöver jag verkligen den här, har
jag inte nog av sådana här redan, är den inte lite dyr, kanske kommer den snart
på rea, kommer jag att använda den eller blir den hängande i garderoben, är den
inte väl djärv? Och så vidare.
Ständigt denna magkänsla. Som Ture
Sventons Ville Vessla.
Det är magkänslan som regerar, så
den sedan kan gå omkring och spänna sig, bli stinn, och skryta med att:
– Jag är den bästa känslan, jag, fot-
hand- lår- underarms- vad- och bröstkänslan, de är bara blaha, blaha.
Fast fingertoppskänslan, eller fingerspitzengefühl
som tysken säger, den brukar också få vara med ibland, och den kan nästan vara
lika bra som magkänslan.
Men den ger inte, som magkänslan,
någon hjälp i en valsituation, utan den är snarare till hjälp när ett val är
gjort och man ska, så att säga, skrida till handling.
När man ska ta ut reserverna i
travloppet, när man sitter där vid jobbintervjun och ska lisma så där lagom för
att få jobbet eller när man ska välja de magiska orden vid daten så att det
blir en fortsättning.
Först magkänsla, sedan
fingertoppskänsla.
Und das war alles.
Mæ råkes